Just nu står vi inför kraftiga nedskärningar i den globala humanitära finansieringen. Det innebär att vi kan behöva skära ned verksamheten drastiskt. Miljontals människor kommer att påverkas. När en givare kliver tillbaka måste någon annan ta ett steg framåt. Vi gör vårt yttersta – men vi kan inte göra det utan ert stöd.
"Just nu står vi inför kraftiga nedskärningar i den globala humanitära finansieringen. Det innebär att vi kan behöva skära ned verksamheten drastiskt. Miljontals människor kommer att påverkas," skriver Annika Sandlund. © UNHCR/Ala Kheir
Debattartikeln publicerades i Götenborg-Posten 14 April, 2025.
Föreställ dig ett gränsområde i Afrika, täckt av rött damm som tränger in överallt. Dit anländer människor efter dagar av vandring för att undkomma döden. En man lutar sig mot en käpp, en kvinna bär sitt barn och en jutesäck med sina tillhörigheter. Normalt sett skulle UNHCR, FN:s flyktingorgan, vara där. Vi skulle borra brunnar, resa tält, dela ut energikex och erbjuda skydd. Vår personal i blå västar skulle identifiera barn och hjälpa äldre till en trygg plats. Men detta är inte längre en självklarhet. Biståndet är under attack.
När jag lämnade journalistiken var det för att UNHCR:s arbete är något unikt – akut livräddande hjälp, men också ett långsiktigt engagemang för trygghet och framtidstro.
Just nu står vi inför kraftiga nedskärningar i den globala humanitära finansieringen. Det innebär att vi kan behöva skära ned verksamheten drastiskt. Miljontals människor kommer att påverkas. Det vi ser är inte bara ett finansieringsunderskott – det är en empatikris. Kostnaden för passivitet kommer att mätas i lidande, instabilitet och förlorade framtidsutsikter.
Förra året svarade UNHCR på 43 flykting- och nödsituationer. © UNHCR/Yonna Tukundane
UNHCR bildades efter andra världskriget, i tron att människor tar hand om varandra. Under årtionden gjorde vi det. Men i dag riskerar miljoner att stå utan mediciner, nödbostäder, rent vatten, juridiskt stöd och psykosocial hjälp – även barn och överlevare från sexuellt våld och människohandel.
Över 90 procent av vår personal arbetar i fält. Förra året svarade vi på 43 flykting- och nödsituationer. De flesta flyktingar befinner sig nära sina hemländer. Men får de inte hjälp där, söker de sig förståeligt nog vidare.
Verklig säkerhet börjar inte vid våra gränser. Den börjar på andra platser – genom investeringar i en mer stabil värld. Humanitärt bistånd minskar ojämlikhet, förebygger radikalisering, stärker samhällen och främjar internationell goodwill.
Över 90 procent av UNHCR:s personal arbetar i fält © UNHCR/Ala Kheir
Att arbeta i humanitära kriser kräver expertis. Våra medarbetare är läkare, ingenjörer, psykologer, logistiker – modiga människor med specialkunskap. FN:s logistik överträffar ofta både den privata sektorns och staters förmåga att nå fram till behövande. Vi har gjort detta gång på gång: räddat liv, gett hopp, stabiliserat katastrofer.
Men utan finansiering försvinner detta. De strukturer vi byggt upp i decennier riskerar att rämna – tillsammans med det förtroende och de resultat vi uppnått.
Jag har arbetat för FN i över 20 år och varit på plats i de miljöer jag beskriver. Jag tror fortfarande på uppgiften: att lindra mänskligt lidande. När en givare kliver tillbaka måste någon annan ta ett steg framåt. Vi gör vårt yttersta – men vi kan inte göra det utan ert stöd. Vill vi ha en säkrare värld måste vi också investera i lösningarna. En av de mest kraftfulla är FN.
“När jag lämnade journalistiken var det för att UNHCR:s arbete är något unikt – akut livräddande hjälp, men också ett långsiktigt engagemang för trygghet och framtidstro,” skriver Annika Sandlund. ©UNHCR/Max-Michel Kolijn
Dela på Facebook Dela på Twitter
