UNHCR logo
UNHCR logo
  • Search
  • Sverige
  • Menu

Go to country site:

Danmark Eesti Regional site Suomi Island Lietuva Latvija Norge Sverige

Select a language for our global site:

English Français Español عربي
Select a country site:
  • Data och resurser
  • Jobba med oss
  • Få hjälp

Share

Facebook X
  • Om UNHCR
    • Vilka vi hjälper
    • UNHCR i världen
    • FN:s flyktingkommissarie
    • Framstående supportrar
    • UNHCR:s historia
    • Data och resurser
    • Nansenpriset
  • Vårt arbete
    • Familjeåterförening
    • FN:s globala mål och människor på flykt
    • Global Compact on Refugees
    • Ideella flyktingstödsprogram
    • Integration
    • Statslöshet
    • UNHCR:s berättarprogram
    • Vidarebosättning av kvotflyktingar
    • Undervisning om flyktingar
    • UNHCR på Bokmässan
  • Nyheter
  • Svenskt bistånd
  • Kontakta oss
    • Information för flyktingar och asylsökande
    • Mediakontakter
  • Refugee Speakers Programme
Search UNHCR
Close Search
 
  • Home

Estlands första flyktingägda restaurang öppnar i Tallinn

Efter att ha lagat mat hemifrån i två år erbjuder nu tre flyktingar från Syrien och Palestina populära orientaliska bakverk på sin restaurang i Tallinn.

© UNHCR/Max-Michel Kolijn

Av Maris Sander och Caroline Bach i Tallinn, Estland  |  06.09.2018

Barazek, qurabiya, knafeh och baklava – dessa är bara några av godsakerna på menyn hos Ali Baba, en restaurang som specialiserat sig på syrisk och mellanösterninspirerad mat och bakverk, som nyligen öppnat i Tallinn, Estland.

Kvinnan bakom initiativet, Nermiin från Syrien, är överlycklig. Hennes förkärlek till matlagning tar henne nämligen tillbaka till barndomen. “Jag har tyckt om matlagning sedan barnsben och brukade alltid hjälpa min mor i köket”,  säger hon. “Jag är så glad att vi gjorde det här. Vi är alla glada över det”, tillägger hon med hänvisning till sin make Mohamad samt deras vän och affärspartner Amer, som också kommer från Syrien.

Nermiin förenades med Mohamad i Estland för tre år sedan. Kort efter att de anlänt började de leta efter en plats för att starta ett kafé. Det var inte lätt; ingen ville hyra en lokal åt dem. “Kanske beror det på att jag inte är estländsk – jag är en flykting här – eller kanske är det på grund av språkbarriären. Jag har också en annan hudfärg,” förklarar Mohamad.

Nermiin tillägger att det också varit svårt att vänja sig vid att bo i ett av världens mest sekulära länder: “Det var svårt i början. Människor brukade titta på mig och bara se hijaben – att jag är muslim. Men vid något tillfälle får man bara vänja sig vid det.”

“Jag har tyckt om matlagning sedan barnsben och brukade alltid hjälpa min mor i köket”,  säger Nermiin. © UNHCR/Max-Michel Kolijn

Mohamad och Nermiin såg inga framtidsutsikter i krigshärjade Syrien: “Det finns inget arbete eller framtid för mina barn där. Min son Ahmad vill bli läkare, men hade inte kunnat öppna en egen mottagning i Syrien; han skulle enbart tillåtas arbeta på sjukhus. Men här får han göra det. Han kan studera. Jag kom inte hit för min skull, utan för mina barns”.

Mohamad kom till Estland via Ryssland genom att simma tvärs över en angränsande flod. “Jag följde GPS:en med mina vänner,” berättar han. “När jag anlände till Estland flyttades jag till Harkus förvarsanläggning i två månader och därefter till Vaos flyktingförläggning i ett år innan Nermiin kom med barnen. Sedan hittade vi en lägenhet i Tallinn”.

I mer än två år tog Nermiin emot matbeställningar och lagade mat från sitt egna kök: “Det var verkligen tufft för mig. Men människor tyckte om vår mat och uppmuntrade oss att öppna en restaurang”.

Till slut hittade de en plats i ett lokalt köpcentrum i Tallinns största förort. Affärerna går framåt, men varje dag visar sig vara en utmaning – vissa dagar har restaurangen 30 kunder och ibland bara ett fåtal. Under sommaren serverar de ofta på matfestivaler i hela Estland och deras matlagning verkar öka i popularitet.

Trots utmaningarna är Mohamad och Nermiin hoppfulla– främst om deras barns framtid. Deras äldsta son Ahmad, 13, talar redan flytande estniska och är stolt över sin prestation i skolan. “Jag fick högsta betyg. Jag vill väldigt gärna studera för att bli läkare, men skulle också vilja bli översättare – jag talar fyra språk”, säger han.

Amer, deras 27-åriga affärspartner, sökte asyl i Estland när han anlände, men hade föredragit att bo i Sverige där hans farbror befinner sig. Efter två månaders vistelse där skickades han tillbaka till Estland. “Jag blev besviken först, men nu är det okej. Jag kan besöka mina föräldrar och två bröder, som bor i Danmark, och min far har också besökt mig här”.

Tillsammans med Nermiin, Mohamad och deras familj har Amer nu börjat finna sig tillrätta i Estland. Han tänker på de många flyktingar som flytt kriget i Syrien. “Många människor har förlorat allt”, säger han. “De har ingenting längre. Men här i Estland har vi jobb. Vi har ett eget företag!”

YouTube player

 

 

Dela på Facebook Dela på Twitter

 

  • UNHCR Nordic & Baltic Countries
  • UNHCR Global website

© UNHCR 2001-2025

  • Privacy Policy
  • Follow