Tio frågor och svar om det Globala Avtalet om Flyktingar (Global Compact on Refugees)

UNHCR har färdigställt två-års konsultationsprocess, vilket resulterat i det Globala Avtalet om Flyktingar, som syftar till att flyktingar och deras värdländer får det stöd dem behöver.

  1. Varför behöver vi ett Globalt Avtal om Flyktingar?

I slutet av 2017 fanns det nästan 25,4 miljoner flyktingar runt om i världen. Bördan och ansvaret för att hjälpa så många flyktingar är fortfarande oproportionerligt fördelat på ett fåtal länder. Tio länder är värdar för 60 procent av världens flyktingar och större delen av flyktingarna (85 procent) bor i utvecklingsländer som står inför egna utvecklingsutmaningar. Det är nödvändigt att hjälpa dessa länder och att hitta globala lösningar för människor som flyr, vilket kan åstadkommas genom att stärka samarbetet mellan stater, internationella organisationer, civilsamhället och den privata sektorn. Det är detta som det Globala Avtalet om Flyktingar handlar om. Det är en ny överenskommelse för att stödja flyktingar och de samhällen som tar emot dem. Ramverket syftar till att förbättra skyddsvillkoren för flyktingar i värdländerna, samt se till att utvecklingen av dessa länder och samhällen inte blir lidande till följd av deras generositet. Ramverket omvandlar de åtaganden som FN:s 193 medlemsstater ingick, genom antagandet av New York-deklarationen för flyktingar och migranter i september 2016, till praktiska och konkreta åtgärder. Det är ett förslag för att vägleda och stärka den internationella responsen när det gäller flyktingar, så att värdsamhällena får det stöd de behöver i tid, att flyktingar får tillgång till hälsa, utbildning och möjligheter att arbeta, och även för att hitta förebyggande lösningar till de svåra situationer som flyktingar ställs inför. Avtalet kommer underlätta att göra stödet mer systematiskt samt mobilisera åtgärder och resurser på både lokal och internationell nivå.

  1. Vad består ramverket av?

Avtalet består av fyra delar. Först en introduktion som förklarar bakgrunden, de vägledande principerna och målen. Den andra delen utgörs av “den heltäckande flyktingberedskapsramen” (CRRF). Den tredje delen innehåller ett “Handlingsprogram” som presenterar konkreta åtgärder för att uppfylla avtalets mål. Slutligen har avtalet “Åtgärder” för att kunna följa upp och få översyn, vilket främst görs under ett globalt flyktingforum vart fjärde år.

  1. Vad vill vi åstadkomma med Avtalet?

De fyra huvudmålen är att:

  • Minska trycket på värdländerna . Nästan 9 av 10 flyktingar söker skydd i det globala syd. De länder som för närvarande tvingas ta det största ansvaret gör det enbart på grund av geographi. Dessa länder måste få veta att resten av världen står bakom dem och är redo att hjälpa till. Med finansiering, men även med andra typer av resurser, som till exempel teknisk expertis och kunnande.
  • Utöka flyktingars möjlighet till självförsörjning. Flyktingar kommer med kompetens och erfarenhet. De kommer också med en imponerande förmåga, styrka och beslutsamhet att resa sig igen. Genom att ge flyktingar möjligheten att utbilda sig och arbeta kan de försörja sig själva och sina familjer, vilket gör det möjligt för dem att återfå sin mänskliga värdighet genom att ta kontrollen över sina egna liv.
  • Skapa fler lösningar för åtkomst till tredje land som till exempel familjeåterförening, arbetstillstånd, stipendier, bidrag och vidarebosättning. Vidarebosättning kan vara ett ljus i mörkret för några av världens mest utsatta människor. Det är ibland en livräddande gest och skickar ett tydligt stödmeddelande till de stora värdländerna.
  • Förbättra förutsättningarna i ursprungsländerna så att flyktingar frivilligt kan återvända på ett säkert och värdigt sätt.

I praktiken kommer det Globala Avtalet om Flyktingar att resultera i ett mer förutsägbart stöd till värdländer och samhällen; fler platser för vidarebosättning och andra lagliga färdvägar till ett tredje land; ett större engagemang att lösa konflikter (och de grundläggande orsakerna) för att göra frivilligt återvändande till ett verkligt och hållbart alternativ. Alla delar av Avtalet måste tas itu med tillsammans, med lika engagemang.

  1. Hur är det Globala Avtalet om Flyktingar kopplat till det Global Avtalet om Migration?

Båda ramverken härstammar från de åtaganden som gjordes när FN:s medlemsstater antog New York-deklarationen 2016, men det Globala Avtalet om Flyktingar avser endast flyktingar. Till skillnad från det Globala Avtalet om Migration har utvecklingen av det Globala Avtalet om Flyktingar letts av FN:s flyktingorgan UNHCR i samarbete med FN:s medlemsstater och icke-statliga organisationer. Ett stort antal aktörer har även lämnat in nära femhundra skriftliga kommentarer som är allmänt tillgängliga.

  1. Ersätter ramverket Genèvekonventionen angående flyktingars rättsliga ställning?

Nej. Avtalet bygger på, men ersätter inte, det befintliga internationella rättssystemet för flyktingar, inklusive 1951 års flyktingkonvention och andra internationella rättsinstrument om flyktingar, mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Flyktingkonventionen fokuserar på flyktingars rättigheter och staters skyldigheter. Det Globala Avtalet om Flyktingar bekräftar dessa normer och principer, men fokuserar också på att stärka det internationella samarbetet för en mer rättvis, systematisk och omfattande insats så att flyktingar och värdländer kan räkna med ett stabilt stöd.

  1. Är Avtalet rättsligt bindande?

Nej. Det är ett dokument som under 18 månaders intensiv förhandling tagits fram i nära samarbete med stater och flera andra aktörer. Avtalets målsätting är att utvidga stödet till flyktingar och de samhällen som tar emot dem. Slutversionen har framställts i samförstånd baserat på ett starkt engagemang för internationellt flyktingskydd och internationellt samarbete. Det skapar inte nya rättsliga skyldigheter och ändrar inte UNHCR:s mandat.

  1. Vilka har skapat det Globala Avtalet om Flyktingar?

FN:s flyktingkommissariat uppmanades av FN:s generalförsamling att lägga fram ett förslag för ett Globalt Avtal som generalförsamlingen skulle beakta under sitt 73:e möte, i samband med den årliga resolutionen om UNHCR. Under 18 månader av intensiva diskussioner har FN:s medlemsstater, experter, civilsamhället och flyktingar haft särskilda tematiska diskussioner och formella samråd inklusive en lägesanalys under FN:s flyktingkommissariats dialog om skyddsproblem i december 2017. Dessutom tillkommer lärdomar från tillämpningen av den heltäckande flyktingberedskapsramen i 15 länder under 2017 och 2018. Det har funnits ett starkt engagemang från FN:s medlemsstater i det omfattande konsultationen under de senaste 18 månaderna, och slutrapporten som högkommissarien har presenterat för generalförsamlingen har brett stöd.

  1. Har det globala flyktingramverket stöd från FN:s medlemsstater?

Ja, från en stor majoritet. Den 13 november 2018 godkände FN:s generalförsamlings kommitté som behandlar sociala, humanitära och kulturella frågor, med en överväldigande majoritet, resolutionen som bekräftar flyktingramverket.17 december anotogs Avtalet, som är ett konsensusdokument som representerar multilateralism i dagens värld.

  1. Kommer vi att se fler flyktingar i Nordeuropa som en följd av Avtalet?

Flyktingar flyr krig, förföljelse och brott mot mänskliga rättigheter. Deras flykt är ofrivillig och kan inte planeras. Globalt sett flyr den stora majoriteten av flyktingar (85 procent) till, och bor senare i, utvecklingsländer nära till sina tidigare hemländer. Dessa länder står inför egna utvecklingsutmaningar. En viktig del av det Globala Avtalet om Flyktingar handlar om att se till att stödja länder som tar emot flyktingar, samt att flyktingar kan vara självförsörjande i det land de har flytt till. På så sätt uppmanar det till att förbättra skyddsvillkoren för flyktingar i värdländerna, bland annat för att minska behovet av farlig vidaretransport och för att säkerställa att utvecklingen i dessa länder och samhällen inte drabbas till följd av deras generositet. Avtalet syftar även till att skapa fler lagliga, hållbara, lösningar, vilket inkluderar vidarebosättning i ett tredje land, som till exempel länder i Nordeuropa.

  1. Var hittar jag mer information?

På UNHCR:s webbplats finns en särskilt sida ägnad till att förstå det Globala Avtalet om Flyktingar. Du kan läsa om det Globala Avtalet om Flyktingar här.