Nordiskt stöd ger livsviktig hjälp till jemeniter på flykt

Nabiha, 38, ger sina barn te och bröd och räknar pengarna hon har kvar i fickan medan de sitter i en bosättning 185 kilometer från hemstaden Al-Mokha. Mer än fem år har passerat sedan Nabiha gick längs Al-Mokhas slingrande gator och kände lukten av den salta havsbrisen blanda sig med doften av färskmalet kaffe som staden var känd för innan den blev känd för krig.

Denna vår är det sju år sedan konflikten i Jemen eskalerades. Den har tagit livet av Nabihas man, som dödades i en explosion, och tvingat Nabiha och hennes familj på flykt. Många jemeniter, inklusive Nabiha och hennes mor, dotter och två söner, har flytt två eller tre gånger allt eftersom frontlinjen i konflikten flyttats.

– Jag bodde väldigt nära våldsamheterna. Jag behövde flytta till ett annat område för att familjer dödades och skadades överallt runt omkring oss. Vi flydde tre gånger från ett område till ett annat för att komma undan skott och luftangrepp, säger Nabiha.

Idag har två av tre jemeniter – eller 20 miljoner människor – behov av humanitär hjälp för att överleva. Landet var fattigt redan innan konflikten och situationen i Jemen har snabbt förvärrats till att bli en av världens största humanitära kriser.

Sedan 2015 har över fyra miljoner jemeniter tvingats fly från sina hem och söka trygghet i andra delar av landet. Mer än hälften av internflyktingarna befinner sig bara ett steg från hungersnöd och många bor flera mil från närmaste källa till rent vatten eller sanitär anläggning. Nästan fyra av fem jemeniter på flykt inom landet är kvinnor och barn.

Vid sidan av den utbredda osäkerheten runt tillgång till mat lever många jemeniter också i en högst osäker boendesituation. Efter att gång på gång ha tvingats fly på grund av skiftande frontlinjer i konflikten riskerar många jemeniter även att vräkas från de tillfälliga hem de har byggt upp.

Därutöver befinner sig mer än 100 000 flyktingar och asylsökande i Jemen – främst från Somalia och Etiopien. De möter många av samma utmaningar som jemeniter på flykt.

Trots de enorma behoven har UNHCR, FN:s flyktingorgan, bara tagit emot 12 procent av den nödvändiga finansieringen genom sin appell för Jemen.

Icke-öronmärkt stöd från de nordiska länderna – samt svensk och isländsk finansiering till UNHCR:s responsplan för Jemen – har varit avgörande för att UNHCR ska kunna möta de ökande behoven i en konflikt som hamnat i skymundan och som fortsätter att vara underfinansierad.

– Allt eftersom den humanitära situationen i Jemen försämras stärker nordisk finansiering UNHCR:s kapacitet att ge skydd, stöd och tak över huvudet till de många människor på flykt i Jemen, säger Henrik M. Nordentoft, UNHCR:s representant i de nordiska och baltiska länderna.

– Trots att den humanitära krisen i Jemen är bland världens största är den starkt underfinansierad och icke-öronmärkt stöd är avgörande för att kunna ge den akuta hjälp och skydd som behövs.

Innan sin död jobbade Nabihas man som sjuksköterska på ett lokalt sjukhus och lärde Nabiha grundläggande sjukvårdskunskap. När Nabiha nu ansvarar för hushållet och för att försörja familjen jobbar Nabiha skift på lokala hälsokliniker och som hushållerska. Hon sliter för att få det att gå runt och därmed kunna försörja modern och barnen.

Allt eftersom de humanitära behoven har vuxit i Jemen under de senaste åren har UNHCR expanderat sitt program för kontanthjälp. Till skillnad från Nabiha har 92 procent av jemeniter på flykt ingen inkomst och är helt beroende av humanitärt stöd som kontanthjälp från UNHCR för att överleva. UNHCR:s program för kontanthjälp i Jemen når nu mer än en miljon människor varje år.

Utöver kontanthjälp bidrar UNHCR med tak över huvudet för att möta den svåra boendesituation som många jemeniter på flykt befinner sig i. UNHCR bidrar även med psykologiskt stöd och står för program särskilt riktade till kvinnor och barn för att ge skydd och förebygga våld.

– Jag vill att mina barn ska vara självständiga, säger Nabiha.

– De är duktiga i skolan. Jag vill att de ska kunna ta hand om sig själva när jag dör. Jag önskar att de får ett bättre liv – ett bättre liv än mitt.

 

Danmark som givare

Danmark är en av UNHCR:s tio bästa givare och bidrog med 101,2 miljoner dollar till UNHCR år 2021. Omkring 34 procent av Danmarks bidrag var icke-öronmärkt, vilket möjliggör för UNHCR att snabbt reagera på nödsituationer och underfinansierade kriser.

 

Finland som givare

Finland är en viktig partner och givare till UNHCR och bidrog med runt 26,6 miljoner dollar till UNHCR år 2021. Omkring 31 procent av Finlands finansiering var icke-öronmärkt, vilket gör det möjligt för UNHCR att snabbt reagera på nödsituationer och underfinansierade kriser.

 

Island som givare

Island är en pålitlig givare till UNHCR och bidrog med 1,9 miljoner dollar år 2021, inklusive 500 000 dollar i icke-öronmärkt stöd. Icke-öronmärkt stöd gör det möjligt för UNHCR att snabbt reagera på både nya och långvariga kriser.

Under 2021 gav Island mer än 383 000 dollar till UNHCR:s responsplan för Jemen för 2021-2022.

 

Norge som givare

Norge är bland UNHCR:s tio bästa givare och gav 107,4 miljoner dollar till UNHCR år 2021. 74 procent av Norges bidrag var icke-öronmärkt, vilket gör Norge till den största statliga givaren av icke-öronmärkt stöd år 2021.

 

Sverige som givare

Sverige är bland UNHCR:s topp tio givare och den största fleråriga givaren av icke-öronmärkt stöd. År 2021 bidrog Sverige med 122,9 miljoner dollar till UNHCR, varav 61 procent var icke-öronmärkt.

Under 2021 gav Sverige mer än 2 miljoner dollar till UNHCR:s responsplan för Jemen för 2021-2022.

Den 16 mars 2022 ledde Sverige tillsammans med Schweiz och FN en internationell givarkonferens om den humanitära krisen i Jemen för att mobilisera fortsatt stöd.